Textning och lagen: tillgänglighetskrav för video i EU och USA

Kort sammanfattning

Ingen enskild lag säger att varje video måste ha undertexter. I stället kräver flera regelverk att vissa organisationer gör sina webbplatser, appar, tjänster eller program tillgängliga, och de reglerna vilar på standarder – framför allt WCAG – som i sin tur kräver textning. Om en video behöver undertexter beror på vem som publicerar den och var.

WCAG: den tekniska grunden

Web Content Accessibility Guidelines, utgivna av W3C, ligger bakom varje regel i den här guiden, direkt eller via EN 301 549. WCAG 2.1 publicerades den 5 juni 2018 och WCAG 2.2 den 5 oktober 2023. Innehåll som uppfyller 2.2 uppfyller även 2.1, och WCAG 2.2 är dessutom en internationell standard, ISO/IEC 40500:2025.

Två detaljer spelar roll. Nivå AA – den nivå som reglerna hänvisar till – omfattar samtliga kriterier på nivå A, så den innebär undertexter för förinspelad och direktsänd video plus syntolkning. Och WCAG:s definition av undertexter täcker mer än dialogen: även ljud som inte är tal, som ljudeffekter och uppgift om vem som talar. Syntolkning kan vara enklare än det låter: WCAG påpekar att om ljudet redan förmedlar all viktig visuell information behövs ingen ytterligare syntolkning.

EU: European Accessibility Act

European Accessibility Act – direktiv (EU) 2019/882, antaget 17 april 2019 – ställer tillgänglighetskrav på vissa produkter och tjänster. Medlemsstaterna skulle anta nationella lagar senast 28 juni 2022 och tillämpa dem från 28 juni 2025. Varje land beslutar om sina egna sanktioner, som enligt direktivet ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Vad som omfattas

Produkter som släpps ut på marknaden efter 28 juni 2025: datorer och operativsystem för konsumenter, betalterminaler och självbetjäningsterminaler som bankomater och biljettautomater, konsumentenheter för elektronisk kommunikation eller för åtkomst till audiovisuella medietjänster samt e-boksläsare.

Tjänster som tillhandahålls konsumenter efter 28 juni 2025: elektronisk kommunikation, tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medier, delar av persontrafik med flyg, buss, tåg och båt – som webbplatser, appar, e-biljetter och reseinformation – banktjänster för konsumenter, e-böcker och e-handel. Det omfattar även mottagning av nödsamtal till 112.

Var video kommer in

• Webbplatser och appar för tjänster som omfattas ska vara möjliga att uppfatta, hanterbara, begripliga och robusta – WCAG:s fyra principer – med EN 301 549 som praktiskt mått. Direktivet undantar bara äldre förinspelad video (se nedan), så nyare video där omfattas.
• Tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medier, inklusive elektroniska programguider, måste föra vidare tillgänglighetstjänster som undertexter för döva och hörselskadade, syntolkning, uppläst undertext och teckenspråkstolkning i sin helhet, synkroniserat, med tillräcklig kvalitet och med möjlighet för användaren att styra visningen.
• Undantaget på webbplatser och i appar: förinspelade tidsbaserade medier som publicerats före 28 juni 2025, arkiv som inte uppdaterats eller redigerats sedan dess och innehåll från tredje part som verksamheten varken finansierar, utvecklar eller kontrollerar.

Programföretag och beställvideotjänster har ytterligare skyldigheter enligt direktivet om audiovisuella medietjänster (2010/13/EU), som European Accessibility Act hänvisar till.

Undantag och övergångsperioder

• Mikroföretag som tillhandahåller tjänster – färre än 10 anställda och högst 2 miljoner euro i årsomsättning eller balansomslutning – är undantagna från kraven på tjänster.
• Fram till 28 juni 2030 får tjänsteleverantörer fortsätta använda produkter som de redan använde lagligt, och tjänsteavtal som ingicks före 28 juni 2025 får löpa tills de går ut, dock i högst fem år från det datumet.
• Självbetjäningsterminaler som redan används får, om medlemsstaten tillåter det, vara kvar i drift under sin ekonomiska livslängd, i upp till 20 år.

EU: EN 301 549

EN 301 549 är den harmoniserade europeiska standarden för tillgänglighet inom IKT, utgiven av ETSI, CEN och CENELEC. Att följa en harmoniserad standard som det hänvisas till i EU:s officiella tidning ger en presumtion om överensstämmelse med direktivet för de krav som standarden täcker.

• Version 3.2.1 (2021) bygger på WCAG 2.1 nivå AA och är, enligt Europeiska kommissionens center AccessibleEU, fortfarande referensen tills en ny version hänvisas till.
• Version 4.1.1, som publicerades i september 2026, går över till WCAG 2.2 och kopplar kraven till direktivet. När den väl hänvisas till ger den en presumtion om överensstämmelse med både European Accessibility Act och webbtillgänglighetsdirektivet. Någon hänvisning fanns inte när AccessibleEU rapporterade om publiceringen den 7 september 2026.

Standardens avsnitt 7 handlar om videospelare och appar snarare än om undertextfiler. Version 3.2.1 kräver ett sätt att visa undertexter, synkronisering inom 100 millisekunder från varje undertexts tidsstämpel i inspelat material, att användaren kan styra undertexternas utseende – utom för text som inte går att ändra, som bitmappsundertexter – och att reglagen för textning och syntolkning i produkter som främst spelar upp video ligger på samma nivå som de vanliga uppspelningsreglagen.

EU: webbtillgänglighetsdirektivet

Direktiv (EU) 2016/2102, antaget 26 oktober 2016, omfattar den offentliga sektorns webbplatser och mobilappar. Det gäller sedan 23 september 2019 för webbplatser som inte publicerats före 23 september 2018, sedan 23 september 2020 för alla andra webbplatser och sedan 23 juni 2021 för appar.

• Video: förinspelade medier som publicerats före 23 september 2020 och direktsända medier är undantagna, så förinspelad video som publicerats sedan dess omfattas.
• Undantagna: public service-företag, frivilligorganisationer som varken tillhandahåller tjänster som är väsentliga för allmänheten eller tjänster riktade till personer med funktionsnedsättning, och – om medlemsstaten väljer det – skolor, förskolor och daghem, utom för väsentliga administrativa funktioner.
• Redogörelser: offentliga organ måste publicera och regelbundet uppdatera en tillgänglighetsredogörelse. Medlemsstaterna får också införa strängare nationella regler.

USA: ADA Title II (delstatliga och lokala myndigheter)

En regel från 2024, utfärdad av det amerikanska justitiedepartementet (DOJ) under Title II i ADA, gör WCAG 2.1 nivå AA till standard för det webbinnehåll och de mobilappar som delstatliga och lokala myndigheter tillhandahåller eller gör tillgängliga, från kommunala webbplatser till offentliga skoldistrikt. En interimistisk slutlig regel som publicerades 20 april 2026 sköt fram efterlevnadsdatumen. Aktuella datum enligt ADA.gov:

Det innebär undertexter för förinspelad och direktsänd video och syntolkning av förinspelad video, med undantag för arkiverat innehåll som uppfyller villkoren, redan befintliga dokument och inlägg i sociala medier, innehåll från tredje part och individanpassade lösenordsskyddade dokument. Undantagen upphäver inte skyldigheten att kommunicera effektivt: DOJ:s eget exempel är en kommun som textar en arkiverad video när en person med hörselnedsättning ber om tillgång.

USA: ADA Title III (verksamheter öppna för allmänheten)

Title III omfattar verksamheter som är öppna för allmänheten, från butiker och banker till hotell och läkarmottagningar. Ingen föreskrift från DOJ sätter detaljerade webbstandarder för dem, men DOJ:s vägledning från 18 mars 2022 slår fast att ADA gäller det de erbjuder online, lämnar frihet i hur kraven uppfylls och hänvisar till WCAG. Den pekar ut videor utan undertexter som ett hinder och rekommenderar korrekt, synkroniserad textning som anger vem som talar. Vägledningen påpekar själv att den inte är juridiskt bindande.

I Robles v. Domino’s Pizza (2019) slog den nionde federala appellationsdomstolen fast att ADA gällde Domino’s webbplats och app, eftersom de kopplar kunder till kedjans fysiska restauranger, att avsaknaden av webbföreskrifter från DOJ inte tog bort den skyldigheten och att ett föreläggande om att följa WCAG var en möjlig åtgärd. Domino’s hävdade att de federala appellationsdomstolarna var oense om hur Title III gäller online, men högsta domstolen valde i oktober 2019 att inte pröva målet. Både DOJ:s vägledning och det avgörandet pekar ut WCAG som måttstock.

USA: Section 508

Section 508 i Rehabilitation Act kräver att federala myndigheter gör den teknik de utvecklar, upphandlar, underhåller eller använder tillgänglig. Access Boards Revised 508 Standards, som utfärdades 18 januari 2017 och gäller sedan 18 januari 2018, kräver att elektroniskt innehåll uppfyller WCAG 2.0 nivå A och AA – undertexter inräknade.

USA: CVAA och FCC:s regler för video på nätet

Twenty-First Century Communications and Video Accessibility Act (CVAA) blev lag den 8 oktober 2010. FCC:s regler enligt lagen, i 47 CFR 79.4, säger att program som visats med undertexter i amerikansk tv måste behålla dem när de levereras via internet.

• Omfattning: program av tv-typ. Definitionen undantar medier som skapats av konsumenter.
• Program i full längd: infördes stegvis från 30 september 2012 (förinspelade, inte redigerade för internet), 30 mars 2013 (direktsända och nästan direktsända) och 30 september 2013 (förinspelade och redigerade för internet).
• Klipp: enskilda utdrag från 1 januari 2016, filer som kombinerar flera klipp från 1 januari 2017 och klipp ur direktsända och nästan direktsända program från 1 juli 2017 – inom 12 respektive 8 timmar efter att programmet sänts.
• Kvalitet och visning: undertexter som är minst lika bra som tv-undertexterna och som distributörerna för vidare, och enheter och appar som omfattas ska låta tittaren ändra textstorleken från 50 % till 200 %.

En kreatör vars videor aldrig har sänts med undertexter i amerikansk tv omfattas inte; ett programföretag som lägger upp klipp ur sina program gör det.

En praktisk checklista

1. Ta reda på vilka regler som gäller – offentligt organ, federal myndighet, verksamhet öppen för allmänheten, EU-tjänst som omfattas eller programföretag – och vilka datum som gäller.
2. Inventera dina videor på webbplatser, i appar och på plattformar, och märk upp vad som är förinspelat, direktsänt, arkiverat eller från tredje part.
3. Texta förinspelad video, inklusive talarbyten och betydelsebärande ljud (WCAG 1.2.2).
4. Planera direkttextning för sändningar och webbinarier (1.2.4).
5. Hantera syntolkningen (1.2.5), helst genom att låta manus berätta den viktigaste visuella informationen.
6. Granska automatiska undertexter när det gäller namn, siffror och fackord innan du publicerar.
7. Erbjud dold textning som tittaren kan ändra storlek på och slå av, även om videon också har inbrända undertexter.
8. Testa din spelare mot avsnitt 7 i EN 301 549: reglagen lätta att hitta, undertexterna i synk.
9. Spara SRT- eller VTT-filer tillsammans med dina originalvideor, så att du kan publicera om, översätta och svara på förfrågningar.
10. Publicera en tillgänglighetsredogörelse – obligatoriskt för offentliga organ i EU, god praxis för alla andra.
11. Ta juridisk hjälp i de svåra fallen: arkiv, innehåll från tredje part, avtal och gränsöverskridande tjänster.

Själva textningen kan programvara sköta. AutoCap skapar undertexter tidsatta ord för ord, låter dig rätta dem och exporterar video med inbrända undertexter eller, i betalda abonnemang, SRT- och VTT-filer – se generatorn för dold textning. Men inget verktyg gör på egen hand att en organisation uppfyller kraven: spelaren, webbplatsen och arbetssättet runt omkring spelar också roll. Hur typen av textning påverkar tillgängligheten går vi igenom i öppen eller dold textning.